Känsloargument.

Harrys farmor frågade om hon fick ta med honom ut på stan ett par timmar idag. Så jag pumpade ur lite mjölk och så gav de sig iväg. Jag åt frukost i grodan ro, sen gick jag ut. Skulle gå en lagom runda på en timme tänkte jag. Två och en halvtimme och nästan en och en halv mil senare kom jag hem. Varav en halvmil var "rätt" genom skogen och en halvmil barfota. Det blev inte rakt genom skogen som jag tänkte. Det blev tillbaka till vägen jag redan hade gått på. Bara lite snårigare. Kul var det iallafall.

Igår gjorde jag också något roligt, jag beställde en ergonomisk bärsele. Den har redan anlänt! Så när Damien kommer hem från jobbet ska jag hämta ut den. Jag är så nyfiken att det kittlar i varenda nerv!

Det här med att flytta har varit jobbigt. Särskilt när det blir en så brutal förändring på hela livssituationen. Det positiva är att jag har fått mycket tid att tänka. På grund av hur dåligt min kropp mådde under graviditeten har jag haft svårt att komma igång, jag har också känt mig låst vid hemmet på grund av amning, väder och vind. Jag har med andra ord mest suttit inomhus och känt mig trött och ledsen. Tillslut kom jag till insikt att jag mår bäst när jag rör på mig och att det är enklare att komma ut här. Inga trappor, inga affärer, inte så mycket måsten. Jag valde att börja göra saker jag mår bra av och för att jag mår bra av det. Inte för att nå några särskilda mål som att gå ner i vikt osv, vilket bara hade gett mig mer ångest. Jag har släppt på pressen lite. Ska jag vara en bra mamma åt Harry måste ju jag må bra också! Vi är på god väg nu.

Nu tänkte jag krypa ner bredvid min son i soffan och vila lite. Tror att det behövs idag!

Tog Harry på promenad för att han borde sova. Gick lite sådär.