söndag 20 september 2015

Vi låg vakna på taken

Åtta. Nu är det okej att gå upp. Har väntat i ungefär två timmar. Värt att vakna klockan sex en söndag. Skit samma. Jag tänkte börja packa idag. Om två veckor flyttar vi, min bror kommer ner och hjälper oss. Både han och vi är nog rätt så exalterade över det. Så kul att få påhälsning igen. Även om helgerna är lugnare nu så har det inte riktigt passat att åka hem eller be någon hälsa på. Det är alltid någonting i vägen.

Vi hade en trevlig dag igår, gick en promenad och drömde om framtiden. Gick igenom området vi ska flytta till. Den sista värmande solen gjorde oss sällskap, oerhört trevligt.

Jag har märkt att många har börjat pyssla med saker. Jag vill också, men jag vet inte riktigt vad, känns så onödigt att dra igång något stort projekt såhär strax innan flytten. Minns ju inte ens hur lägenheten ser ut. Borde lära mig att faktiskt titta när jag tittar på lägenheter och diverse. Det är väl så att vi har mycket att fixa med när vi väl har flyttat, men innan dess är det svårt att faktiskt göra något. Onödigt att skaffa sig massa grejer som ändå inte får plats. Men jag blir extremt otålig av att bara vänta.



En lax vi hittade i laxtrappan uppe hos Damiens mamma.

onsdag 16 september 2015

Let your body decide

Skiter i pinsamheten nu. Det är idag fyra år sedan jag vaknade upp utanför Grönalund i en sovsäck. Lika stel som imorse, men min stelhet idag beror inte på att jag sovit på gatsten.

Det var sista konserten med Ark. En så otroligt fin dag. På många vis. Jag saknar det otroligt mycket. Hade lätt gjort det igen.

Sandra fick påminna mig igår om vilket datum det var idag. Jag tänkte mest på att mjölken i kylen hade utgångsdatum idag. Näe, det är väl ingenting imorgon? Jag ska på kurs bara.. Eller jaha. Oj då. Det har börjat blekna. Jag lever ett annat liv nu. Men fortfarande är det vänner som lyssnat på Ark som är några av mina närmaste vänner. Det är skönt att få minnas lite tillsammans, även om vi inte är besatta. Det var mest en tonårsgrej.



måndag 14 september 2015

Där det tydliga mist sin glans.

Halv nio och jag ligger i sängen. Det hade jag ju inte trott för några månader sedan. D sover redan. Jag med snart. Men eftersom jag vilar så har den i magen vaknat. Det märks att den börjar bli större. Sparkarna är mycket kraftigare. Rätt häftigt. Får väl hoppas att det lugnar sig så jag kan sova.

Jag har alltid varit en sån som sover bra för det mesta. Nu sover jag otroligt dåligt. Drömmer, vaknar, går på toa, kan inte somna om osv. Himla irriterande. Blir en virrpanna på jobbet.

söndag 13 september 2015

Bosse har inget där att göra men är alltid med.

Av någon anledning lyssnar jag på Sommartider med Gyllene Tider just nu. Lyssnar på en spellista en gammal vän gjorde en sommar. En vän som verkar ha försvunnit. Tänker mycket på den tiden vi hade tillsammans. Det är ju ändå som Jonas Gardell säger, vi är alla tillfälliga gäster i varandras liv. Man ska väl inte vara ledsen för det egentligen, utan glädjas för minnena man har.

Det är kul nu när mitt och D's liv förändras så mycket, vilka det är som hör av sig. Personer jag inte haft kontakt med på länge men som befinner sig i ungefär samma situation som vi. Det är trevligt.

Som vanligt började det här året med en stor känga känslor. Tankar som varit tunga att bearbeta och som har förändrat mig ganska mycket. Jag har dragit mig tillbaka in. Är mer rädd för att lita på folk. Misstror tyvärr fler. Tror tyvärr det värsta snabbare.

Det är ganska irriterande att upptäcka hur mycket jag begränsar mig själv. Längtar och saknar många människor, men jag kan inte riktigt ta kontakt. Jag har till och med svårt att svara när de som är närmast mig ringer. Ibland skiter jag i det för jag klarar inte av det. Rädd för dåliga budskap. Precis som efter inbrottet, när polisen ringde och berättade att dörren var uppbruten. Det är tungt att behöva ta sig upp därifrån igen. Känner mig himla värdelös stundvis. För jag vet att min rädsla och mina blockeringar gör människor besvikna.