tisdag 17 november 2015

Det var på den tiden.

Äntligen, börjar saker och ting börja ordna upp sig. Jag har fått ordning på försäkringskassan, läkarintyg nummer två har äntligen löst sig. Det är en riktig pers att vara sjukskriven. Särskilt för en sån som jag, som helst undviker samtal. I fredags var jag i upplösningstillstånd efter att ha ringt och ringt utan att få varken positiva besked eller ens en lyft lur. Så det tog ett tag att orka börja om på den biten. Jag sköt upp ett samtal i fyra timmar. Samtalet i sig tog mindre än tre minuter och resulterade bara i att det blev ännu lite klarare. Men vem har sagt att hjärnan är logisk?

Min bror har varit här i två dagar nu, det har varit trevligt. Vi har åkt runt och kikat på ett regnigt Skåne, gjort pizza och så vidare. Tog det lugnt, jag är ju inte så rörlig längre. Trevligt ändå med sällskap.

Har det senaste skrattat på statusuppdateringar på facebook som jag gjorde för ca fem år sedan. Skämts över hur lite mening det fanns med vad jag upplyste världen om. Tycker att jag är lite cool ändå som inte längre skriver trams där. Så jävla pretentiöst. När jag tittar tillbaka så är det ju jättekul att läsa vad jag tänkte då. Från det senaste året får jag ju bara info om vilka konserter m.m. jag har varit på. Det kan jag väl komma ihåg ändå? Mycket roligare att läsa om den där bokrecensionen jag skrev utan att komma ihåg boken. Måste haft ett roligare huvud på den tiden. Lössläppt.

fredag 23 oktober 2015

Samhällsjudo

Jag sitter och dricker ingefärste, för halsens skull. Läste att det kan vara bra, tog till och med i en sked honung. Vattnet kommer från en flaska. För någon har tagit sönder en vattenledning i huset. Jag är lite kluven till det här. Å ena sidan är det skönt att jag inte har något med det här att göra, å andra sidan så är det frustrerande att bo så att det enda man själv kan göra är att vänta. Och ringa. Vänta. Ringa. Till slut fick vi igår åka hem till en vän för att gå på toa och borsta tänderna. Men vi fick se på Samhällsjudo också. Det var riktigt bra. Långt över förväntan. Kanske för att jag inte hade några förväntningar.

Annars knallar livet på. Förra helgen fick jag äntligen träffa nytillskottet i släkten. Min systerson. Himla charmig. Jag längtar till framtiden när både han och vår lilla krabat är gamla nog att leka med varandra. Tycker att tiden kan gå fortare nu. Känns som slöseri med tid just nu. För två veckor sedan blev jag sjukskriven. Det var en otrolig lättnad. Där och då insåg jag hur mycket jag kämpade för att klara av jobbet. Jag mår så mycket bättre nu när jag kan anstränga mg i min egen takt. Jag har inte ont dygnet runt längre. Livet är lättare när dagarna inte går ut på att lyfta tunga mjölsäckar.

söndag 20 september 2015

Vi låg vakna på taken

Åtta. Nu är det okej att gå upp. Har väntat i ungefär två timmar. Värt att vakna klockan sex en söndag. Skit samma. Jag tänkte börja packa idag. Om två veckor flyttar vi, min bror kommer ner och hjälper oss. Både han och vi är nog rätt så exalterade över det. Så kul att få påhälsning igen. Även om helgerna är lugnare nu så har det inte riktigt passat att åka hem eller be någon hälsa på. Det är alltid någonting i vägen.

Vi hade en trevlig dag igår, gick en promenad och drömde om framtiden. Gick igenom området vi ska flytta till. Den sista värmande solen gjorde oss sällskap, oerhört trevligt.

Jag har märkt att många har börjat pyssla med saker. Jag vill också, men jag vet inte riktigt vad, känns så onödigt att dra igång något stort projekt såhär strax innan flytten. Minns ju inte ens hur lägenheten ser ut. Borde lära mig att faktiskt titta när jag tittar på lägenheter och diverse. Det är väl så att vi har mycket att fixa med när vi väl har flyttat, men innan dess är det svårt att faktiskt göra något. Onödigt att skaffa sig massa grejer som ändå inte får plats. Men jag blir extremt otålig av att bara vänta.



En lax vi hittade i laxtrappan uppe hos Damiens mamma.

onsdag 16 september 2015

Let your body decide

Skiter i pinsamheten nu. Det är idag fyra år sedan jag vaknade upp utanför Grönalund i en sovsäck. Lika stel som imorse, men min stelhet idag beror inte på att jag sovit på gatsten.

Det var sista konserten med Ark. En så otroligt fin dag. På många vis. Jag saknar det otroligt mycket. Hade lätt gjort det igen.

Sandra fick påminna mig igår om vilket datum det var idag. Jag tänkte mest på att mjölken i kylen hade utgångsdatum idag. Näe, det är väl ingenting imorgon? Jag ska på kurs bara.. Eller jaha. Oj då. Det har börjat blekna. Jag lever ett annat liv nu. Men fortfarande är det vänner som lyssnat på Ark som är några av mina närmaste vänner. Det är skönt att få minnas lite tillsammans, även om vi inte är besatta. Det var mest en tonårsgrej.



måndag 14 september 2015

Där det tydliga mist sin glans.

Halv nio och jag ligger i sängen. Det hade jag ju inte trott för några månader sedan. D sover redan. Jag med snart. Men eftersom jag vilar så har den i magen vaknat. Det märks att den börjar bli större. Sparkarna är mycket kraftigare. Rätt häftigt. Får väl hoppas att det lugnar sig så jag kan sova.

Jag har alltid varit en sån som sover bra för det mesta. Nu sover jag otroligt dåligt. Drömmer, vaknar, går på toa, kan inte somna om osv. Himla irriterande. Blir en virrpanna på jobbet.

söndag 13 september 2015

Bosse har inget där att göra men är alltid med.

Av någon anledning lyssnar jag på Sommartider med Gyllene Tider just nu. Lyssnar på en spellista en gammal vän gjorde en sommar. En vän som verkar ha försvunnit. Tänker mycket på den tiden vi hade tillsammans. Det är ju ändå som Jonas Gardell säger, vi är alla tillfälliga gäster i varandras liv. Man ska väl inte vara ledsen för det egentligen, utan glädjas för minnena man har.

Det är kul nu när mitt och D's liv förändras så mycket, vilka det är som hör av sig. Personer jag inte haft kontakt med på länge men som befinner sig i ungefär samma situation som vi. Det är trevligt.

Som vanligt började det här året med en stor känga känslor. Tankar som varit tunga att bearbeta och som har förändrat mig ganska mycket. Jag har dragit mig tillbaka in. Är mer rädd för att lita på folk. Misstror tyvärr fler. Tror tyvärr det värsta snabbare.

Det är ganska irriterande att upptäcka hur mycket jag begränsar mig själv. Längtar och saknar många människor, men jag kan inte riktigt ta kontakt. Jag har till och med svårt att svara när de som är närmast mig ringer. Ibland skiter jag i det för jag klarar inte av det. Rädd för dåliga budskap. Precis som efter inbrottet, när polisen ringde och berättade att dörren var uppbruten. Det är tungt att behöva ta sig upp därifrån igen. Känner mig himla värdelös stundvis. För jag vet att min rädsla och mina blockeringar gör människor besvikna.

söndag 23 augusti 2015

Det här kan nog funka. De som känner till bloggen kanske hittar den igen. Facebook berättar iallafall inte om den längre. Idag är sista dagen på semestern. Ännu en fin och solig dag. Ska passa på att bada innan det är för sent.

Igår åkte vi över sundet med Ellie, med bil, jag körde. En häftig känsla ändå. Åkte direkt till Amager strand och badade. Blev utskälld av en person som hävdade att vi tog hennes parkering som hon väntat på i tio minuter. Snacka om dålig fantasi. Danskar parkerar hur som hej vilt. Vi klämde oss emellan två bilar.

Det var hursom en väldigt trevlig dag, pratade, skrattade och gick en relativt lång promenad. Tittade på hus som såg nästintill omöjliga ut. Väldigt häftiga.



Avslutade dagen med ett lyxfällanmarathon.

onsdag 19 augusti 2015

Det där var fina dagar

Ibland händer det att jag råkar somna. Ibland vaknar jag då mitt i natten och undrar vad fan jag håller på med. Dessutom har Damien åkt iväg för att jobba. Jahopp. Inte ett dugg trött. Har dessutom ont i mitt knä som försöker läka ett skrapsår.

Jag har ungefär en halv veckas semester kvar. Det har gått fort och äntligen kan jag få vara hemma i Malmö. Jag började semestern med att gifta mig, åka runt och ha besök. Så fort besöket åkte hem åkte vi iväg till Prag. Efter Prag var vi hemma ett par dagar för några ärenden. Sen hälsade vi på föräldrar. Igår kom vi hem. Gick ner på festivalen en timme. Festivalen är som den brukar vara. Det är bara annorlunda.

Förra året var här fullt med folk, i år verkar man kunna ta det lugnt här hemma. Jag har tänkt att rensa ut garderober. Sälja möbler. Vi ska ju flytta till en liten tvåa. Lämna kollektivlivet bakom oss. Till lika delar skönt och ledsamt. Det har varit en bra tid i vår stora lägenhet. Men det har hänt mycket. Det mesta är förändrat från var vi var när vi flyttade in här som under en stor fest. Precis nu började min mobil spela dimmiga dagar med Håkan Hellström. Passande.

Nu ska jag försöka sova igen.

söndag 4 januari 2015

Ännu ett år att lägga bakom sig.

Efter det sista julfirandet för den här julen är jag på väg hem igen. Funderar över året som gått. Det har varit ett bra år utan några större händelser, börjar väl på riktigt bo in mig i Malmö nu.

Vi flyttade in på Fosievägen i november förrförra året, ett boende som aldrig kändes riktigt bra. Granne som skrek både natt och dag. Resten var trevliga men det var alldeles för stökigt. Damien bestämde sig för att börja jobba och lägga matten på is ett tag. Jag började komma in på mitt jobb och trivdes mer och mer, kände mig bekväm där. I slutet av januari firade vi Damiens födelsedag och Sandra flyttade ner.

Minns inte mycket av den tidiga våren, fick restskatt igen, vi hängde mest på möllans uteserveringar och gick till kontrapunkt. Det började bli varmare, mamma kom ner själv och hälsade på, vi gick på premiärtur till stranden. Fikade i blåsten. När solen började visa sig längre om kvällarna var vi mest i folkets Park. Malmö är alltid bäst på våren och hösten.  Elise bestämde sig för att tillbringa sommaren hos oss.

Jag och Damien åkte till Uppsala över Valborg. I princip den snön vi såg förra året. Ändå en fin vistelse.

Till midsommar kom både Elise och Damiens pappa till Malmö. Ida sökte utbildning i Östersund. Vi fick stor lägenhet mitt i stan och fick Sandra och Johanna som inneboende. Vi firade midsommar i Kirseberg, dagen efter gick vi runt i Ystad av okänd anledning. Var mest trötta. Det började regna. Jag och Damien åkte till London och hade det bara bra. Såg så mycket. Flytt. Fick hjälp av snälla vänner.

Resten av sommaren var full av händelser, så mycket folk i omlopp. Mycket fest. Vi åkte på siesta, ganska seg festival men vi hade det bra ändå. Jag jobbade en vecka ensam med Sofie, allt gick hur bra som helst. Malmöfestivalen. Idas sista vecka i Malmö. Veckan var en enda stor fest, avslutades med dunder och brak för att önska Ida lycka till i Östersund med en stor fest.

Fick besök av familjen ett par gånger under sommaren, mycket trevligt. Tog med Elise hem en helg.

Viktor kom ner tillsammans med Angelica en helg. Visade möllan och det blev översvämning, vi åkte till Karlskrona.
Hösten blev till slut lugn och lunkade på, vi började åka till Köpenhamn med buss. Hanna började komma på middag ett par gånger i veckan.

Jag började även en utbildning via jobbet, vet inte riktigt vart det kommer leda men det är roligt att bli satsad på.

Jag fick jobba över julen, men fick helgen ledigt så vi åkte upp till Damiens föräldrar. Hade det lugnt, en kväll i Gävle som avslutades med Volvotur hem. Ida och Elise kom ner för nyårsfirande vilket blev ett supervt firande.

Det här året har mycket att bjuda på. Malmö står kvar för vår del och vi har inga stora förändringar på gång. Just nu hoppas jag på ett år utan restskatt och längtar efter semestern. Fick reda på att syster ska åka till Australien. Kul men insåg att jag kommer sakna henne mycket. Elise kommer bo i Östergötland och vi kommer förmodligen kunna träffas lite mer för att vara vi.

Hoppas vi ses!