Ni vet ingenting om reverb, ni vet ingenting om reverb, ni vet ingenting om reverb. Ni vet ingenting om hur det kan blixtra. I skogen. Men du, jag är fortfarande här.
Igår såg jag på uppdrag granskning. Jag tyckte det var intressant. En viktig diskussion. Varför kvinnor som höjer sin röst blir så hatade och sexuellt trakasserade. Alla de pratade med som skrivit kränkande och hotande meddelanden sa att de aldrig skulle sagt så i verkliga livet. Nähä. Men gör det inte på internet heller då.
Jag är en av de där människorna som bäst uttrycker mig i skrift. Aldrig har talet varit en gåva jag haft. Bäst blir det när jag i lugn och ro själv får formulera mig. Det gör mig inte ond att jag hellre skriver än säger det jag vill. Det handlar om att använda sig av både tal och skrift på ett bra sätt. Äh, skitsamma. Du som läser förstår ju.
Debatten handlar ju om de här människorna som handlar innan de tänker. De ser en diskussion och de dyker rätt ner i den. Att de inte förstår innebörden av diskussionen bryr de sig inte om, bara de får hoppa på någon och trycka ner någon så långt det bara går. Bara för att de inte har någon annan mening med sina liv. Jag har sett det många gånger. Nog händer det i verkligheten också, men det är svårare att såra någon som du ser ansiktet på. Svårare att såra någon du så väl ser känslorna hos.
Sen undrar jag varför alla barn ska pushas till att prata, ta för sig och vara ledare i skolan. Varför ska alla puttas in i den normen att det är den som hörs och syns mest som överlever längst.
jag tror en del av problemet är att folk har för lite fantasi och grubblar för lite. nästan alla killar sa ju något i stil med - om hon blev ledsen för det jag skrivit? nä det var ju så många andra som skrivit liknande- det lät ju som att de inte ens ville sätta sig in i hur den andra verkligen hade upplevt det. Fast då hade de väl skämt fingrarna av sig om de faktiskt tagit till sig hur de hållit på.
SvaraRadera